Då
Skogen rusar förbi , grus under däcken, cigarilldoft. Huvudet lutat mot fönstret, svag musik. Känner din blick som bränner, hand lårsmeker uppåt mot min värme under klänningen. Solen flämtar fram bakom träden, bländar med sina sista strålar.
Skymningen är tidlöst vacker.
Dåtid, dumtid, slöstid.
Kommentarer
Postat av: tk
kul att höra av dig igen
Postat av: barbona
Tack. Och detsamma!
Trackback