Barbona

Ja det snurrar.
Mer än vanligt.
Som på tivoli.

Jag känner vardagslukten,

den som kryper över mig

när jag kör hem i eftermiddags-

solsken och ser barn hämtas på dagis

mammor som släpar på handlad mat

och jag kan höra Ulf Elving på radion
med sitt eftertre (fast det är ohyggligt många
år sedan) och jag känner hur
paniken kryper längs ryggraden
när jag inser jag är medelålders
och mitt i det där normala (nåväl)
som jag trodde min mamma och mina
klasskompisars föräldrar var de sista
att behöva uthärda, vi kom med nytt blod och
en ny vardag. Trodde jag.
Och jag får ångest när jag känner tiden rinna iväg.
Och jag tänker på att jag borde så mycket. Ja inte såna saker
som är önskeborden såsom hälsa på vänner,
rensa ogräs osv. Riktiga borden. Jag borde
byta den där lampan på bilen, hur svårt är det
gå in köpa en H7 lampa? Jag borde ringa
måstesamtal jag skjutit på förlänge.
Jag borde gå igenom månadens räkningar.
Jag har skitmånga borden.
Och jag tänker på att det fanimej nästan är november
och jag tycker bara det är några veckor sen vi var ute
och paddlade en fantastisk solig dag och låg på
klipporna och du tog mej där och då och vi
skrattade i rädsla av att bli påpaddlade av tyskar.
Och nästan bara nån vecka till sen jag fick en 
huvudvärkstablett av Blessan för att klara av den
bullriga resan i Dollan ner till Köpenhamn, efter ihärdigt
rödvinsdrickande, där jag utökade min garderob alldeles förmycket.
Och bara några dagar sen vi fiskade kräftor.

Och jag borde verkligen skaffa ett nytt jobb. 

Och igår kom en vän hit och vi konstaterade att
de små söta liven, kattorna, har öronskabb så
jag tillbringade fredagens sena eftermiddag försökandes
få tag på "mina" gamla veterinärer för att få detta
avhjälpt. Stackars stackars sötnosarna och jag blev
än en gång påmind varför jag valt att dra ner på djurlivet
i den här familjen.

Och ja, jag är precis så förvirrad som jag utge mig för att vara.
Just nu.


Sa jag att det snöade här igår?

Ja!
Varmt vatten!
I min kran!

I 30 sekunder.

Nä.
Ingen dusch.
Och jag är skitarg och skitless
och skittrött på all jävla skit som
vägrar gå som det ska.

Och nu står jag här och
värmer vatten i vattenkokaren för
att kunna diska disken från
helvetet.

Förbannadejävlaskitkuk.

Men det börjar (?) bli tröttsamt
med alla upsanddowns och jag
var så snygg idag. Sådär
så man vet folk tittar efter en.
Bara en bra dag liksom.
Nu är sminket borta och
jag är så trött på att gråta
söta tårar för något som
inte är värt det och jag är så
trött på att vara någons allt
bara ibland. Och trött på att
jag beter mig som någon jag inte
är och helt enkelt tar skit.
Och jag är så trött på att
göra allt själv själv själv
och jag är trött på att vara
ensam.