Barbona

Jag upplever känslor jag inte haft på flera år.
Jag har fått mens igen. Och jag förstår varför
jag tagit sprutor var tredje månad.
Och förstår mindre varför jag slutat.
Min teori om att det omöjligt kan vara bra att trycka i sig
hormoner i alla dessa år känns svag just nu.

Det gör ont!
Jag är svullen!
Jag blöder som om det vore Sthlms blodbad.
Det kostar pengar!
Jag äter choklad i hysteriska mängder och har inte ens dåligt samvete, fan jag blöder liksom, klå det!
Jag är kåt.

Jag ser män på jobbet och jag stannar inte vid tanken på att "aha, han skulle gärna få sätta på mej" på ett
lite tantsnuskigt sätt utan jag tänker på precis hur hans händer skulle ta i mej och var och...ja.

Och mitt helvete är i skogen i natt och jag längtar honom.
Har han tur har jag somnat innan han kommer hem.


Men tills dess lyssnar jag på Amparanoia jag dammat av  och njuter och minns hur det var
där i värmen.

Me voy lejos......