Ett avsked under månen
Och jag är bara tom.
Och jag älskar tom, varför har den känslan inte
intagit mig tidigare? Tom är bra.
Inget känns jag är bara matt
och jag sover, åh vad jag sover!
Och jag kan inte sakna dig, jag kan inte gotta mig
i ångest eller tårar för jag längtar dig inte.
Den enda känslan är knipet i magen som kommer över
över mig, kanske mest för jag saknar att längta?
Jag skulle antagligen kunna tvinga mig att längta dig
för jag har bestämt mig för det ska vara så.
Men.
Är det äntligen över?
Kommentarer
Postat av: bless
Det är över när det är över. En god bit på väg att det känns som det skulle kunna vara över. Det går bra att längta att vara älskad utan att fästa det på en person
som inte älskar en, så som man vill. Tror jag.
Magar har inte fel, men ibland kan det vara svårt att tolka vad man anar, förstår och känner. Man kna missförstå sin mage. Tror jag.
Fortare än du anar kan det bli bättre än du någonsin tänkt. Tror jag.
Postat av: barbona
Tro du. Jag hoppas du tror rätt.
=)
Puss!
Postat av: bless
Tom-full eller full-tom?
Trackback