Barbona

...utan sommar.

En vän körde ihjäl  sig i torsdags.
Och jag är bedrövad. Kan inte säga
mer än så. Jag tänker när vi var lerochlånghalm
och på det bekymmersfria livet då, jag tror vi
var lyckliga utan att veta om det.
Då.
Jag hoppas han fått frid.


Snucket har flytt till Spanien efter ett frispel
från min sida och den sista delen av Snucket 
och Snullan är på sluttampen, det är dags för
en ny höstserie att ta fart men jag vet inte
hur det ska gå till.
Det enda jag gör är att tillbringa nätterna med
målning i mitt nya hus, jobbar och försöker
finna tiden att hinna leva. Att orka leva.
Det går rådjur på min baksida, i skogskanten,
och äter. Ett av dom är alldeles vitt, albino, och så vackert.
Jag gillar titta på dom innan solen försvinner.
Har stängt av telefonen och kryper inåt och
inser jag står på exakt samma punkt jag började
på för tre år sen.

Jag vill bara falla bakåt och bli fångad.
En kram.