Barbona

Och vi terrängåker Dollan över stock och sten, lägger
kräftburar i ån, jag ser mannen göra eld och vi bara sitter
njuter i den allt tidigare skymningen och jag är varm och
glad och vi har kräftskiva med släkt kvällen efter och vi
tackar för oss sover länge, åker mässa, äter på en sylta
längs vägen, småvägskör hem, byter skor går ogenomtränglig
skog plockar de gula hattarna som växer i massor, hemkommer
samtidigt regnet börjar ösa ner, äter älgfilé varm blåbärspaj
jag somnar tidigt, vaknar man i nacken, åker till mitt hus som
snart är nedpackat letar upp arbetskläder för morgondagen
går omkring fryser läser bok och bara gråter.


Kan jag inte själv alls längre?