Barbona

Lugnet före stormen.

Nu kommer det igen.
När Per kom blev vi utblåsta
från vår väg, ibland är
det bra med en man med
motorsåg i bilen.
När vi med ficklampor
skulle ta in hästarna stod de
darrande i det som
var resterna av en hage. Två
stora träd låg omkullvräkta över tråd och
jag förundras än att ingen fick dom över sig.

Hela natten våndades vi och eldade
och eldade i vedspis och öppenspis.
Dagen efter var det så stilla. Två dagar
senare kom strömmen tillbaks.

Gudrun tog oss i Gbg med storm (kul...)
och jag satt på min balkong och blåste bort
med hjärtat i ett hus i skogen i mörkaste småland.

Några dagar efteråt efter fullständig tystnad
kom ett sms med orden "Jag vill ha dej här".
Det tog nästan ett år av tid i skogen för att
få ordning på de fallna pinnarna.
Släktingar i ännu mörkare småland var utan ström
i sex (!) veckor och fick stor del av sin skog förstörd.

Och nu är det oroväckande tyst.
Skogen andas in och förbereder sig på
det värsta.